Händer det att ni (också) stressar på morgonen? De flesta av oss har en uppfattning om hur vi önskar att morgonen såg ut. Det behöver inte vara så speciellt - kanske en kopp te, kanske en varm dusch, kanske en kram och ett ha-en-fin-dag innan du går? Kanske bara att inte skynda sig varenda morgon? Och ändå är det så svårt för oss.
Det går snabbare än någonsin i våra liv idag. Om jag upplever min tid som begränsad är det inte konstigt om jag försöker att göra allting lite snabbare, inte heller att jag försöker få dem runt omkring mig att göra allting lite snabbare.
Stress är vårt sätt att reagera när vi uppfattar en situation som hotfull eller krävande. Vår kropp skärper till sig, skulle man kunna säga. Uppmärksamheten styrs mot det som verkar farligt eller utmanande (att min femåring inte vill ta på sig kläder till exempel) och kroppen förbereds för explosiv fysisk aktivitet: hjärtat slår fortare, vi andas ytligare för att öka syreupptaget och de stora musklerna i armar, bål och ben spänns. Obehaget ger en mycket tydlig signal om att vi behöver vara på vår vakt och redo att agera. Det är inte läge att dricka te i lugn och ro. Det är inte läge för lugn och ro över huvud taget.
Att vi blir stressade är i stunden ingenting vi väljer - reaktionen sker automatiskt. Det spelar ingen roll att jag egentligen vill ha en lugn morgon, en fin start på dagen för oss allihop. Att dricka te när jag är stressad är faktiskt inte särskilt trevligt. Jag bränner mig. Det går för fort. När jag är stressad vill jag ju skynda mig. Impulsen att säga till min femåring att nu måste vi faktiskt sätta fart är inte att leka med, fastän jag ju absolut inte önskar vara en mamma som stressar sitt barn. Åtminstone inte varenda morgon.
Stressen förvandlar mig till en person som inte är särskilt sympatisk. Tempot är högt för de flesta av oss, och i vår strävan efter att hinna med så mycket som möjligt pressar vi in allt fler borden och aktiviteter, ofta med resultatet att vi inte upplever oss räcka till någonstans. Att jaga igenom veckorna ger oss kanske upplevelsen av att vara effektiva, men våra förutsättningar att se, ta in och uppleva det som sker omkring oss är ofta vad det kostar oss, likaså att reflektera över vad som sker och varför.
Imorgon ska jag gå upp en kvart tidigare och jag ska dricka mitt te. Jag tvivlar på att det kommer att kännas lugnt och skönt hela tiden. Men jag ska göra det ändå. Att då och då sakta ner är inte samma sak som att göra allting långsamt, eller att sluta göra saker som vi tycker om. Det är att ibland avsiktligt göra saker långsamt trots att kroppens budskap är något annat, eller att under en tid välja bort aktiviteter eller relationer trots att du önskar att det fanns tid också för dem. Det är ett val, såklart, tid för te eller inte? Vad ditt svar är på frågan är det bara du som vet - men tiden för svaret är inte på morgonen när du har bråttom till jobbet. När vi är stressade är det vår stresshjärna som styr, och den bryr sig bara om att det ska gå fort.
Läs mer i kapitel 2 Jag räcker inte till - om krav, förväntningar och stress i vår bok.
Relaterade sidor: Stress och utmattning - KBT - Vår bok
Jag tycker om att det går mot höst. Jag tycker om mitt jobb, jag tycker om att vara hemma, jag tycker om kvällsfika med stearinljus innan barnen ska sova. Jag älskar hur min dotter fått höra på fritids att Mumin heter just Mumin efter han den där som gett onsdag namnet, hans ena fågel, hur hon vägrar tro...
Alla kan vi känna oss ledsna, orkeslösa och nedstämda ibland som en reaktion på saker som hänt oss, men vid en ihållande nedstämdhet påverkas både tankar, känslor och beteenden på ett mer varaktigt sätt. Vid en depression känner man sig nedstämd större delen av dagen, tappar lusten för de saker man tidigare uppskattat och är trött och orkeslös...
Hur blir man psykolog? I det här blogginlägget beskriver vi vad som kan ingå i psykologprogrammet på universitet. Utbildningen är dock olika upplagd på olika universitet och kan ibland förändras över tid.